Vegetationen behöver vatten – och tvärtom!

Vart månntro regnvattnet och allt annat vatten på marken är på väg? Det söker sig så småningom till något större vattendrag: dike, sjö å, hav, grundvattnet. Och det är nog ingen fara bara det inte samtidigt transporterar markpartiklar, näringsämnen och skadliga ämnen. En av nyckelfaktorerna för att uppehålla dessa vatten, är en rik, mångsidig vegetation i flera skikt.

En vattendragsvänlig trädgårdsskötare undviker stora gräsmattor på sin strandtomt, eftersom en gräsmatta i regel suger till sig vatten sämre än riklig vegetation i många skikt, där det ingår även träd och buskar. En gräsmatta har dessutom en tendens att packas, vilket leder till att den upptar vatten allt sämre och sämre. På en plan strandtomt (1) kan man ha mera kortklippt gräsmatta än på en mot vattendraget brant sluttande tomt, och en någorlunda smal remsa kan sträcka sig ända till stranden. Strandens stora lövträd producerar humus och ger skugga åt de grunda strandvattnen, vilket upprätthåller mångsidiga ekosystem. Såväl på plana som branta tomter lönar det sig, att sträva till, att en stor del av strandens vegetation är i naturtillstånd.

På en brant sluttande tomt (2) borde den första zonen med vattenabsorberande träd och buskar anläggas redan ett bra stycke före stranden eller i sin helhet i riktning med stranden och jämfört med en plan tomt är det bra, om allting finns tätare i ännu flera skikt, mångsidigare och rikligare. Utöver växternas vattenuppehållande och filtrerande funktion binder den täta vegetationens rötter marken så, att mindre mängder lösa markpartiklar transporteras ut i vattendraget. På en brant tomt kan man ta sig till stranden t.ex. genom, att anlägga infiltreringstrappor med breda steg där stegramarna har fyllts med grus. Vid störtregn kan man förhindra och fördröja vattenflödet till vattendraget genom grävda smala infiltreringsrännor, som går i samma riktning som stranden och som är fyllda med grovt grus. Ifall man är intresserad av bygga infiltreringsrännor lönar det sig, att vara i kontakt med t.ex. kommunens dagvattenexpert.

De grova översiktsbilderna ovan har ritats av Outi Immonen utgående från ”A Guide to Healthy Lakes Using Lakeshore Landscaping” som uppgjorts i Vermont i USA. Tack för att ni sporrar oss, Holly Greenleaf med kumpaner! Guiden är en utmärkt informationskälla för den intresserade bara man kommer ihåg, att överallt rekommenderar man ursprungsvegetation, som naturligtvis är olika i olika världsdelar och på olika breddgrader. Då man tillämpar tipsen och vid valet av växter lönar det sig att konsultera plantskolor.

 

<< Tillbaka till Trädgårdsskötsel-sidan