Effekt i regnträdgården med hjälp av biokol

Många håller hårt på, att biokol är namnet på ett jordförbättringsmedel. Det förbättrar markens porositet, förhindrar packning samt balanserar såväl fukt- som surhetsförhållandena. Biokolets delaktighet, som främjare av markens jonbytes och mikrobverksamhet samt bindare av tungmetaller har väckt intresse för att man skulle kunna utnyttja det även vid absorbering av dagvatten.

Det egentliga biokolet (biochar) eller markkolet är ett fast och stabilt grundämneskol, där biomassans naturliga porositet har bevarats. Det produceras av biomassa i en temperatur på 350-800 grader genom syrefri pyrolys eller torrdestilering. Som biprodukt erhåller man ett trädestillat (wood vinegar), syntesgaser och värmeenergi. Även grillkol, som gjorts av lövträd, kan användas som markförbättringsmedel, men effekten är kortvarig jämfört med biokolets. (Hyötykasviyhdistys)

I slutrapporten för Naturresursinstitutets Huleka projekt ”Luonnonkasvit ja biohiili hulevesien hallinnassa” konstaterar man följande om biokolet:

Det verkar som om biokol, som binder näringsämnen i sig själv kunde vara lämpligt i absorptionssänkor för dagvatten. I försök i kärl har vattnets väl växande vegetation och biokol reducerat vattnets kvävehalter (total-N, NO2-N, NO3-N). De effektivaste kvävebindarna var vasstarr, harstarr, skogssäv, madrör och kärrtörel. Minst kväve fördröjde dåligt växande missne och veketåg.

Biokolet minskade också vattnets fosforhalt, i medeltal till och med hälften jämfört med situationen utan biokol. På basen av kärlförsöket uppnår man det bästa resultatet när det gäller reducering av kväve och fosfor i dagvatten, då man kombinerar användningen av växter och biokol. Vegetationen fungerar speciellt som bindare av kväveföreningar och biokol såväl som bindare av både fosfor och kväve och växtunderlaget som fosforbindare.

 

<< Tillbaka till Trädgårdsskötsel-sidan