Skogsbrukets miljöskydd i Västra Nyland

Karta över Västra Nylands vattendragsrestaureringsobjekt

Finland är Europas skogrikaste land och 70 % av vår landareal täcks av skog.  Skogen är också viktig för finländarna och vi kan utnyttja våra skogar på ett mångsidigt sätt såväl för rekreation som ekonomiskt. Skogsindustrin har en stor nationalekonomisk betydelse.

Såsom all annan mänsklig aktivitet förorsakar skogsbruket belastning på miljön. Skogsbrukets största utmaningar sammanhänger med klimatförändringen och naturens mångfald.  Man har under senare tid allt mera fäst sig vid skogsbrukets vattendragseffekter.  På basen av de senaste forskningsresultaten är uppskattningen av den kväve- och fosforurlakning, som kommer från skogen och hamnar i vattendragen, betydligt större än vad man tidigare trott. Den totala årliga urlakningen av kväve, som kommer från skogar och kärr uppskattas till 44 600 ton och motsvarande fosforbelastning till 1 760 ton. Skogsbrukets andel av detta har uppskattats till 16 % för kvävets del och för fosforn är andelen 25 %.

Skogsbrukets vattenskyddsfrågor hänger oftast ihop med dikningar. Skogsbrukets yta har effektivt utökats med hjälp av skogsdikning. En tredjedel av hela världens skogsdiken har grävts i Finland.  Även av Finlands myrar har över hälften, nästan 5 miljoner hektar dikats för skogsbruksändamål. Nya skogsdikningar görs just inte alls längre, men på basen av vad man nu vet, förklarar dikningen av skogen en betydande del av den näringsbelastning och belastning med organiskt kol, och effekterna av dikningen upphör inte efter 10 år som man tidigare trott, utan enligt vissa beräkningar ökar belastningen rentav med tiden.


Bild: Man bör beakta vattenskyddet i de olika skedena inom skogsbruket.
Genom rätt behandling av skogen kan man förhindra nedsmutsningen av vattendragen

Genom rätt behandling av skogen kan man minska de risker för vattendragen, som det effektiverade skogsbruket förorsakar.

Det finns mycket information om den vattendragsbelastning, som skogsbruket medför, samt om de metoder med hjälp av vilka man kan minska belastningen, men för att förverkliga dessa krävs det ännu arbete på lokalplanet. I skogsbrukets vattenskydd tillämpar skogsvård-, tillvaratagandet av energivirke- och kärrskogarnas skötselrekommendationer samt skogscertifieringens krav. Vattenskyddet betonas i rekommendationerna och de praktiska tillämpningarna till bruket av olika vattenskyddskonstruktioner. Konstruktionerna är i och för sig nödvändiga. En betydande förbättring inom skogsbrukets vattenskydd kan man ändå uppnå genom, att precisera planeringen av åtgärderna och genom att idka en kritisk behovsprövning i sådana åtgärder som belastar vattendragen speciellt mycket. Genom att satsa på, att upprätthålla skogsmarkens skick och skötseln med beaktande av vattenskyddsaspekterna, kan man säkerställa trädbeståndens tillväxt och skogarnas möjligheter att fungera som kolsänkor.

Genom att minimera markberedningen minskar man på urlakningen av näringsämnen och fasta partiklar, men det är också bra med tanke på, att det också minskar urlakningen av kvicksilver. För att kunna uppnå målsättningen att få vattendragens kemiska tillstånd på en god nivå bör man undvika att kvicksilver urlakas. Ett speciellt drag i Nyland är också den rikliga förekomsten av sura sulfatjordar. Att behandla dem på rätt sätt i markberednings- och torrläggningsarbeten är av högsta vikt för att förhindra vattendragseffekter.