Karta 8

Storängsäbcken (Kartorna 8, 9 och 15)

Storängsbäcken-Krabbäcken hör till Natura 2000 -området allt från sitt övre lopp vid Björnsjön ända till Svartån. Bäcken representerar naturtypen 3260 (vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor), som är bäckens skyddsgrund. Den norra delen, som är en liten å som flyter igenom lermarker, kallas för Krabbäcken. Längs med Krabbäcken ligger ett privat naturskyddsområde – bäckdalen i Backby.

Ån rinner med större hastighet ända fram till åkrarna. Det förekommer dock inte forsar eller ställen, som lämpar sig för odling av fiskyngel. En sidofåra, som kommer från sydväst, förenar sig med Krabbäcken nära åns övre lopp invid Lövkulla. Sidofåran har branta kanter. Mellan Kansbacka och Backgränd fortsätter ån som Storängsbäcken genom en bred och slät åkerdal. På karta 9 kan man se flera fåror, som förenar sig med ån både från norr och söder. Det betyder att det är en omfattande mängd vatten, som förenar sig i ån från stora områden söder om Päsarträsket. Åkerdalens jordmån är lera.

Sidofårornas kanter är lätt sluttande. Åkerdalen, som ligger ovanom Storängen, har branta sluttningar (karta 9). Invid Klappanberget rinner bäcken genom en sänka med sluttande strandkanter. Här rekommenderas även skyddszoner. Området kring Storängsbäcken är inte särskilt utsatt för flöde.

Det är knappt om våtmarksområden, men det är möjligt att grunda skogsvåtmarker, som typen 8A. Det är även möjligt att gräva bassänger (8B och 8C) på båda sidorna om Krabbäcken och på dessa ställen grunda våtmarker. Beskrivningar av dessa våtmarker finns i samband med karta 15.

8A (K17) Grandunge i en skogssänka (våtmark) 0,11 ha

I skogssänkan växer det ekonomiskog med kraftiga granar, på ett gammalt kärrområde, som är dikat på flera ställen. Terrängen håller på att förändras till lundartad moskog med mossa och rikligt med harsyra. Under granarna förekommer det många små granplantor samt en del lövträdssly. Den övriga undervegetationen består av ekorrbär, blåbär, skogsfräken, kärrviol och ältranunkel. Bräkenväxtlighet, som maj- och skogsbräken, växer ställvis invid dikeskanterna. Vattnet i dikena är en aning humushaltigt, men förövrigt är det rätt klart.

Förslag: En skogsvåtmark grävs.

8B och 8C (K45) Fårans kanter (våtmark) 0,51 ha och 0,21 ha

Längs med åkanten förekommer det ett lummigt och tättväxande lövträdsbestånd, med bl.a. björk, sälg, al och videsnår. Vid kanterna trivs högörter som älggräs, mjölkört och åkerfräken. Dikena förenas med ån på den nordöstra och sydvästra sidan. Man odlar sädesslag på åkrarna bredvid.

Förslag: Man gräver bassänger på båda sidorna om ån och leder vattnet, som kommer från åkrarna till bassängerna.