Översiktsplan för Svartådalen
Karta 15
15A (K47) Sänka med blandträd (våtmark) (0,33 ha)
I sänkan finns det ett blandträdbestånd. Omkringliggande åkrar sluttar ner mot sänkan. Två åkerdiken förenas vid åkerns norra kant. Av tillrinningsområdet är 38,8 % i odling. Våtmarkens storlek av tillrinningsområdet är 0,51 %.
Förslag: Grävd våtmark, spridningsdiken. Kärrområdet vid Tulijärvi fungerar som översilningsfält.
15B En lövträdsdominerad sänka (våtmark) 0,11 ha
På ett åkerområde förekommer det en lövträdssänka. Fåran har sin naturliga form. Längs med fåran växer det gråal, häggbuskagen, björk, sälg och klibbal. Sänkan är av naturtypen lund och där förekommer bl.a. hallon, kirskål, humleblomster, skogssäv och brännässla. Vattnet är delvis grumligt. Från gräsåkrar sträcker det sig ett dike till huvudfåran.
Förslag till våtmark: Grävd och fördämd våtmark.
15C En lövträdsdominerad sänka (våtmark) 0,04 ha
Vid huvudfårans norra strand finns en aldunge, där det växer rikligt med små granar som undervegetation. Jordmånen är en lerblandning.
Förslag: Grävd och fördämd våtmark.
PB1 Björnbollstad äng (värdefull vårdbiotop)
Invid stället där det stått ett hus finns det ännu rester av en artrik ängssluttning, som visar tecken på att växa igen. Lövträd och sly kantar ängssluttningen. Invid åkern tar örnbräken över.
Nära vägen förekommer det en smultron-vårbroddäng, som övergår i frisk äng samt i torräng på berget. Det förekommer rikligt med arter på ett litet område, bl.a. bockrot, rödklint, ängsklint, liten blåklocka, vitmåra, rölleka, fyrkantig johannesört, prästkrage, nysört, backnejlika, grässtjärnblomma, teveronika, skogsklöver och höstskallra. Invid bergen är torrängsvegetationen karg men mångsidig. Här förekommer ärenpris, grönknavel, hällebräken, käringkål, silverfingerört, bergsyra, tjärblomster och gråfibbla. Backnejlikan är en nära hotad art. Anmärkningsvärda arter är även slåtterfibbla, svartkämpar och luddhavre. Man känner även till andra värdefulla arter, som bergmynta och piggstarr.
Skötsel: Ängen slås och slyet röjs. Man samlar inte ris på hög på eller bredvid ängen.