Lantbrukets vattenskydd 

Lantbruket har en viktig uppgift: att producera finsk mat av hög kvalitet till våra matbord. Såsom all annan mänsklig aktivitet, medför lantbruket belastning på miljön. Lantbrukets största miljöutmaningar sammanhänger med vattendragen, klimatet och naturens mångfald. Lantbrukets vattenskyddsfrågor är globala och gäller utöver Finland även alla andra länder och kontinenter. Lantgårdens grundpelare är en produktiv jord med god struktur, samt odlarens kunnande. På lång sikt främjar samma åtgärder såväl ett bra tillstånd i naturen som goda skördenivåer.  

Lantgårdarnas största utmaning är olönsamheten vilket kan försvåra odlarnas investeringar på lösningar, som är bra för miljön. En stigande lönsamhet ger odlaren mod att pröva på nya metoder samt lockar en ny generation till branschen. Genom att föredra inhemsk mat säkrar vi tillgången även i framtiden!  

Lantbruket i Västra Nyland 

Västra Nyland är ett gammalt jordbruksområde, där åkerområdena breder ut sig som en mosaik mellan vattendragen, skogarna och åsarna och randformationerna från istiden, vilket skapar en mångformig miljö och landskap. 

Bland annat följande siffror beskriver Västra Nylands ca 1300 lantgårdar: 

  • Gårdarnas storlek i medeltal 53 hektar.
  • De vanligaste odlingsväxterna mångårigt torrhö och ensilage (12 769 ha), vårvete (8 766 ha) och havre (8 505 ha).
  • Av åkerarealen är 63 % täckta av vegetation vintertid.
Hur kan man hålla kvar mullskiktet och näringsämnena på åkern? 

Det främsta målet är, att förhindra att markpartiklarna och de vid dem bundna ekonomiskt viktiga näringsämnena, fosfor och kväve att urlakas tillsammans med regnvattnet till åar, sjöar och hav. En bra markstruktur sköljs inte så lätt ut det intill liggande diket ens vid ösregn. En hållbar markstruktur fungerar som en buffert då väderleken växlar från torka till regnperioder. Vid kraftigt regn suger marken i sig vatten och håller effektivt kvar vattnet och då torkan överraskar, har vattnet lagrats i markpartiklarna tillgängligt för de växter som odlas. 

Markens struktur förbättras av:

  • En fungerande vattenhushållning och täckdikning.
  • Att marken täcks av vegetation och växter ned djupa rötter.
  • Växelbruk.
  • Minskad belastning från däcken.
  • Minskad markberedning.
  • Tillsats av organiskt material.
  • Jordförbättringsmaterial, såsom strukturkalk, fiberslam och gips.
Hur förhindra, att materialet som eroderar, hamnar i vattendraget? 

Att förbättra markstrukturen är ett långt projekt som tar åratal. Därför är det viktigt, att minska belastningen genom att stoppa de jordpartiklar, som redan gett sig iväg, innan de hamnar i vattendraget. 

Här några knep:

  • Våtmarker och sedimentationsbassänger.
  • Naturenlig basdränering och fåror i två plan.
  • Skyddsremsor och -zoner.