LUVYs forsknings- och restaureringsberättelser
LUVYs forskningsberättelser
LUVYs forskare och fältmästare gör provtagningsfärder i olika delar av Västra Nyland, där målet är yt- och grundvatten, sjöar åar och havsområdena. Våra fältmästare, som länge jobbat i branschen, känner till många sådana avkrokar i våra vattendrag, dit inte alla av oss någonsin kommer. I terrängen är man ofta i ösregn och även under den strängaste köldperioden, men ibland också i solsken. Ibland kan den perfekta morgonsolen, som stiger över diset i den spegelblanka sjön, som omges av höstens granna färger stanna i minnet för en lång tid! Ett landskapskontor när det är som bäst!
Oftast görs färderna på de större sjöarna med hjälp av en motorbåt, men till de mest avlägsna träsken kommer man endast genom att släpa med sig en kanot genom skogen. De mest erfarna provtagarna har en hel del knep och kännedom om bommar som stänger av skogsvägarna och om de bästa rutterna till de mera etablerade provtagningsplatserna. De yngre försöker lära sig av de äldre – och om lärdomen inte annars går fram så åtminstone lär man sig via försök och misstag. Säkerheten kommer naturligtvis alltid i första hand. Vi har också många fina samarbetspartners i de lokala innevånarna, med vilkas hjälp provtagningarna oftast lyckas på ett smidigt sätt.
Våra forskare har i sina hemliga kistor även legendariska fiskehistorier. Dessa och övriga historier i anknytning till LUVYs vattendragsundersökningar vill vi föra fram med denna kollektion av forskningshistorier. Välkommen och läsa!
Berättelsesamlingen utökas sakta men säkert och nya berättelser publiceras också i LUVYs nyhetsbrev (man kan för övrigt prenumerera på nyhetsbrevet exempelvis i nedre kanten på sidan). Till den här sidan är det alltså lämpligt att återkomma!
Vattendragsrestaureringar i Västra Nyland
LUVY har sedan länge förverkligat vattendragsrestaureringar i Västra Nyland och under de senaste åren har takten bara ökat. Restaureringar har främst gjorts i anslutning till större projekt på avrinningsområdesnivå, såsom Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt och Sjundeå å 2030 -projektet. Inom dessa projekt har man framför allt gjort vattenskyddsinriktade våtmarker samt restaureringar av strömmande vatten. På forsknings- och forskningsberättelser huvudsidans karta kan du klicka upp olika restaureringsprojekt, som LUVY har utfört i ditt närområde och där läsa mera om förverkligandet av dessa.
Förutom LUVY, verkar en stor mängd andra aktörer som utför restaureringar i Västra Nyland såsom traditionellt de lokala sjöföreningarna och delägarlagen samt till exempel Virho, WWF och kommunernas egna projekt. Läs mera om de olika operatörerna under rubriken Vattendragsrestaureringsnätverk.
Lager, Pale Ale eller veteöl? – Vinterfiskarna i sjön Hepari testar en ny sorts bete för mörtfiskarna
Under denna vinter har kylan varit gynnsam för vinterfiskarna. Därför inledde vi också fisket med katsa i sjön Hepari i december. Hepari är en liten, mycket grund och frodig sjö i Kylmälä by i Kyrkslätt. Som fångst tar vi bara vårdfiskarter såsom mört, braxen, björkna, sarv, gers i den mån dessa fås upp. Övriga fiskar släpps tillbaka för att växa till sig. Mörtfiskarna rör sig och äter ganska lite så här mitt i vintern, det verkar som om det passar dem att ligga vid bottnen och lata sig. Som lockbete i katsorna lägger vi en ny sorts bete, vilket borde få fart på just mörtarna.
LUVYs år 2021
Under ett år hinner det hända mycket. Här är ett sammandrag över LUVYs höjdpunkter under år 2021.
Studerande vid Novia fick komma ut på praktiskt arbete inom Kustvattenprojektet
YH Novias studerande undersökta vattenkvaliteten, vattenorganismerna, tillrinningsområdet och vegetationen som en del av Kustvattenvision-projektet. Resultaten från de studerandes undersökningar utnyttjas, då man gör upp en restaureringsplan för Dragsviksfjärden.
Från dikesfångst till burkmört
Användandet av mörtfisk som livsmedel är en stigande trend och på marknaden finns många utmärkta mörtfiskprodukter från fiskpinnar till chips. Burkmört har funnits på butikshyllorna redan rätt länge och alla som har vetat att de smakat på dem har skrutit. Jag skall berätta hur man själv kan tillreda läckert ekologisk superfood och samtidigt förbättra vattendragens tillstånd.
Gulfing efter gösar
Övervakningsforskningen av fiskens rörelser vid Pickalaåns damm fick fortsättning då Egentliga Finlands NTM-central beviljade ett stöd på 15 000 € ur fiskevårdsavgiftsresurserna till projektet, där vi reder ut de vårlekande fiskarnas stigning i Pickala å samt de viktigaste yngelproduktionsområdena. Projektet finansieras också av Kyrkslätt-Sjundeå ås fiskeriområde (5 000 €) samt de kommuner som deltar i Sjundeå å 2030 -visionen (10 000 €).
Vad är det för nytta med öppet vattendata?
Öppet data kan i bästa fall producera nytt data, nya tjänster samt välfärd. Data som man erhåller gratis främjar forskningen och kan öka innovation och administrationens transparens.
Grundvattnet – rent dricksvatten under våra fötter
Grundvattnet är en förnybar naturresurs, men att rena grundvatten är en dyr och långsam procedur. Att följa med såväl grundvattnets mängd som kvalitet är därför av största vikt för att säkra ett rent grund- och dricksvatten även i framtiden.
Från plankdamm till naturenlig fors
I Vihtijoki vid Haimoo by låg en gammal överflödesdamm, som upprätthölls av en dikningssammanslutning, och som fungerade som ett nästan fullständigt vandringshinder för fisk och vattenlevande organismer som försökte ta sig uppströms. Det fanns planer på att restaurera den av träplankor uppbyggda dammen redan i början av 2000-talet, men projektet fullbordades inte. Underlättande av fiskarnas rörelser togs upp på nytt som ett led i det landsomfattande projektet FRESHABIT LIFE IP, där vattendragsrestaureringar och avlägsnande av vandringshinder förverkligas för laxfiskarna och flodpärlmusslorna i Karisåns vattendragssystems område.
Kartering av flodpärlmusslor
I Svartån lever en speciell djurart som kan leva i över hundra år, till och med 200 år. Det är fråga om flodpärlmusslan. Det finns uppskattningsvis några tusen flodpärlmusslor kvar i Svartån.
Strömningsmätningar vintertid
Strömningsmätningarna är en del av den landsomfattande hydrologiska underökningen och de utförs vid olika flödessituationer allt från översvämning till torra perioder för att få pålitliga uppgifter från vattendragen till hjälp för den hydrologiska uppföljningen, där man bestämmer fårans flöde som tidsserier utgående från vattenståndsobservationer och med hjälp av den så kallade avbördningskurvan.
