LUVYs forsknings- och restaureringsberättelser
LUVYs forskningsberättelser
LUVYs forskare och fältmästare gör provtagningsfärder i olika delar av Västra Nyland, där målet är yt- och grundvatten, sjöar åar och havsområdena. Våra fältmästare, som länge jobbat i branschen, känner till många sådana avkrokar i våra vattendrag, dit inte alla av oss någonsin kommer. I terrängen är man ofta i ösregn och även under den strängaste köldperioden, men ibland också i solsken. Ibland kan den perfekta morgonsolen, som stiger över diset i den spegelblanka sjön, som omges av höstens granna färger stanna i minnet för en lång tid! Ett landskapskontor när det är som bäst!
Oftast görs färderna på de större sjöarna med hjälp av en motorbåt, men till de mest avlägsna träsken kommer man endast genom att släpa med sig en kanot genom skogen. De mest erfarna provtagarna har en hel del knep och kännedom om bommar som stänger av skogsvägarna och om de bästa rutterna till de mera etablerade provtagningsplatserna. De yngre försöker lära sig av de äldre – och om lärdomen inte annars går fram så åtminstone lär man sig via försök och misstag. Säkerheten kommer naturligtvis alltid i första hand. Vi har också många fina samarbetspartners i de lokala innevånarna, med vilkas hjälp provtagningarna oftast lyckas på ett smidigt sätt.
Våra forskare har i sina hemliga kistor även legendariska fiskehistorier. Dessa och övriga historier i anknytning till LUVYs vattendragsundersökningar vill vi föra fram med denna kollektion av forskningshistorier. Välkommen och läsa!
Berättelsesamlingen utökas sakta men säkert och nya berättelser publiceras också i LUVYs nyhetsbrev (man kan för övrigt prenumerera på nyhetsbrevet exempelvis i nedre kanten på sidan). Till den här sidan är det alltså lämpligt att återkomma!
Vattendragsrestaureringar i Västra Nyland
LUVY har sedan länge förverkligat vattendragsrestaureringar i Västra Nyland och under de senaste åren har takten bara ökat. Restaureringar har främst gjorts i anslutning till större projekt på avrinningsområdesnivå, såsom Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt och Sjundeå å 2030 -projektet. Inom dessa projekt har man framför allt gjort vattenskyddsinriktade våtmarker samt restaureringar av strömmande vatten. På forsknings- och forskningsberättelser huvudsidans karta kan du klicka upp olika restaureringsprojekt, som LUVY har utfört i ditt närområde och där läsa mera om förverkligandet av dessa.
Förutom LUVY, verkar en stor mängd andra aktörer som utför restaureringar i Västra Nyland såsom traditionellt de lokala sjöföreningarna och delägarlagen samt till exempel Virho, WWF och kommunernas egna projekt. Läs mera om de olika operatörerna under rubriken Vattendragsrestaureringsnätverk.
I Sjundeå å:s nedre del följde man med vattenkvaliteten med kontinuerligt mätande apparatur
LUVY följde med vattenkvaliteten i Sjundeå å:s nedre del samt den näringsbelastning som riktas till Pickalaviken med hjälp av kontinuerligt mätande apparatur från juli 2021 till mars 2023. Med hjälp av mätarna mättes temperaturen, grumligheten samt vattnets ledningsfömåga.
I bottendyn
Utöver yt- och grundvatten undersöker man i LUVY även vattendragens bottendy dvs. sedimenten. I sedimenten kan man undersöka t.ex. halterna skadlig ämnen. Skadliga ämnen anrikas i bottensedimenten till följd av mänsklig verksamhet till exempel från industrin och avloppsvatten.
Dagvattenkonstruktionerna i Raseborg, som blivit klara, förbättrar vattnets kvalitet
Raseborgs stad vill ta tag i dagvattenhanteringen inom Horsbäck växande företagsområde genom att använda naturenliga lösningar. Man ville fördröja och rena de dagvatten, som rinner från området, innan de leds till de befintliga åkerdikena, i vilka man kunnat notera problem med översvämningar och erosion.
En bråkdel av de rinnande vattendragen i Västra Nyland i naturtillstånd
Kesän 2022 aikana inventoimme kahdessa eri hankkeessa yhteensä yli 60 kilometriä virtavesiä Karjaanjoen ja Siuntionjoen vesistöissä. Inventointien tarkoituksena on tuottaa tietoa purojen luonnontilasta, kunnostustarpeista, sekä puroluonnon muutoksista.
En berättelse om flodpärlmusslan
I de kalla nordiska vattnen kan flodpärlmusslan leva upp till 200 år och även i medeltal upp till 120 år. Den förväntade livslängden för Svartåns flodpärlmusslor är ändå närmare 100 år. Enligt LUVYs undersökningar är den förväntade medellivslängden för de här...
Identifieringen av fiskyngel kräver ett noggrant arbete
Fångsten av abborr- och gösyngel koncentreras till maj-juni vid tiden för ynglens kläckning. Gösen leker då vattnen uppvärmts till över 10 grader i maj-juni. Ynglen kläcks som 4–5 mm stora yngel 5–9 dagar efter leken. Abborren kläcks som 5–6 mm stora yngel i maj–juni 10–15 dagar efter leken.
En boost för nyttoanvändningen av mörtfisk
Användningen av mörtfiskar som råvara för livsmedel har väckt intresse hos såväl privatpersoner som massproducenter. Mörtfisk är också närmat när den är som bäst. Det finns 19 mörtfiskarter i Finland, av vilka de mest kända säkert är braxen och mört. Dessa båda lämpar sig utmärkt som föda.
Somriga minnen från HOLA Lake fältdagarna
Inom Västra Nylands HOLA Lake II –projektet arrangerade man två fältdagar i början av juni. Båda tillfällena gynnades av mycket fint väder. Fältdagarna är så till vida utmärkta, att man då även får göra saker själv. På den första dagen måndagen den 6.6 koncentrerade man sig på den främmande invasiva arten jättegröe samt utförde slåtter på talko. Samma vecka på lördagen den 11.6 höll man igen en Fisk från katsan till köket-dag, då man kunde bekanta sig med fiske med katsa samt hanteringen av mörtfisk.
Erfarenheter och kunskaper man fick på kursen i restaurering av rinnande vatten
För några år sedan försökte vi utvidga vårt kunnande och letade efter möjliga kurser i restaurering av rinnande vatten. Av de kurser, som stod till buds, fick vi inte riktigt ut det vi letade efter. Var skulle man kunna hitta en kurs där man skulle kunna fördjupa sitt kunnande ur olika synvinklar, skulle kunna börja planera, pröva på, lära sig via ömsesidig inlärning samt dela med sig av erfarenheterna?
Fiskarnas ålder har betydelse
Fiskarnas ålder kan bestämmas pålitligt med hjälp av fiskarnas förbenade delar såsom fjäll, vingbenet som ligger bakom gällocket samt otoliterna, hörselbenen som ligger i hjärnan.
