LUVYs forsknings- och restaureringsberättelser
LUVYs forskningsberättelser
LUVYs forskare och fältmästare gör provtagningsfärder i olika delar av Västra Nyland, där målet är yt- och grundvatten, sjöar åar och havsområdena. Våra fältmästare, som länge jobbat i branschen, känner till många sådana avkrokar i våra vattendrag, dit inte alla av oss någonsin kommer. I terrängen är man ofta i ösregn och även under den strängaste köldperioden, men ibland också i solsken. Ibland kan den perfekta morgonsolen, som stiger över diset i den spegelblanka sjön, som omges av höstens granna färger stanna i minnet för en lång tid! Ett landskapskontor när det är som bäst!
Oftast görs färderna på de större sjöarna med hjälp av en motorbåt, men till de mest avlägsna träsken kommer man endast genom att släpa med sig en kanot genom skogen. De mest erfarna provtagarna har en hel del knep och kännedom om bommar som stänger av skogsvägarna och om de bästa rutterna till de mera etablerade provtagningsplatserna. De yngre försöker lära sig av de äldre – och om lärdomen inte annars går fram så åtminstone lär man sig via försök och misstag. Säkerheten kommer naturligtvis alltid i första hand. Vi har också många fina samarbetspartners i de lokala innevånarna, med vilkas hjälp provtagningarna oftast lyckas på ett smidigt sätt.
Våra forskare har i sina hemliga kistor även legendariska fiskehistorier. Dessa och övriga historier i anknytning till LUVYs vattendragsundersökningar vill vi föra fram med denna kollektion av forskningshistorier. Välkommen och läsa!
Berättelsesamlingen utökas sakta men säkert och nya berättelser publiceras också i LUVYs nyhetsbrev (man kan för övrigt prenumerera på nyhetsbrevet exempelvis i nedre kanten på sidan). Till den här sidan är det alltså lämpligt att återkomma!
Vattendragsrestaureringar i Västra Nyland
LUVY har sedan länge förverkligat vattendragsrestaureringar i Västra Nyland och under de senaste åren har takten bara ökat. Restaureringar har främst gjorts i anslutning till större projekt på avrinningsområdesnivå, såsom Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt och Sjundeå å 2030 -projektet. Inom dessa projekt har man framför allt gjort vattenskyddsinriktade våtmarker samt restaureringar av strömmande vatten. På forsknings- och forskningsberättelser huvudsidans karta kan du klicka upp olika restaureringsprojekt, som LUVY har utfört i ditt närområde och där läsa mera om förverkligandet av dessa.
Förutom LUVY, verkar en stor mängd andra aktörer som utför restaureringar i Västra Nyland såsom traditionellt de lokala sjöföreningarna och delägarlagen samt till exempel Virho, WWF och kommunernas egna projekt. Läs mera om de olika operatörerna under rubriken Vattendragsrestaureringsnätverk.
En bråkdel av de rinnande vattendragen i Västra Nyland i naturtillstånd
Kesän 2022 aikana inventoimme kahdessa eri hankkeessa yhteensä yli 60 kilometriä virtavesiä Karjaanjoen ja Siuntionjoen vesistöissä. Inventointien tarkoituksena on tuottaa tietoa purojen luonnontilasta, kunnostustarpeista, sekä puroluonnon muutoksista.
En berättelse om flodpärlmusslan
I de kalla nordiska vattnen kan flodpärlmusslan leva upp till 200 år och även i medeltal upp till 120 år. Den förväntade livslängden för Svartåns flodpärlmusslor är ändå närmare 100 år. Enligt LUVYs undersökningar är den förväntade medellivslängden för de här...
Identifieringen av fiskyngel kräver ett noggrant arbete
Fångsten av abborr- och gösyngel koncentreras till maj-juni vid tiden för ynglens kläckning. Gösen leker då vattnen uppvärmts till över 10 grader i maj-juni. Ynglen kläcks som 4–5 mm stora yngel 5–9 dagar efter leken. Abborren kläcks som 5–6 mm stora yngel i maj–juni 10–15 dagar efter leken.
En boost för nyttoanvändningen av mörtfisk
Användningen av mörtfiskar som råvara för livsmedel har väckt intresse hos såväl privatpersoner som massproducenter. Mörtfisk är också närmat när den är som bäst. Det finns 19 mörtfiskarter i Finland, av vilka de mest kända säkert är braxen och mört. Dessa båda lämpar sig utmärkt som föda.
Somriga minnen från HOLA Lake fältdagarna
Inom Västra Nylands HOLA Lake II –projektet arrangerade man två fältdagar i början av juni. Båda tillfällena gynnades av mycket fint väder. Fältdagarna är så till vida utmärkta, att man då även får göra saker själv. På den första dagen måndagen den 6.6 koncentrerade man sig på den främmande invasiva arten jättegröe samt utförde slåtter på talko. Samma vecka på lördagen den 11.6 höll man igen en Fisk från katsan till köket-dag, då man kunde bekanta sig med fiske med katsa samt hanteringen av mörtfisk.
Erfarenheter och kunskaper man fick på kursen i restaurering av rinnande vatten
För några år sedan försökte vi utvidga vårt kunnande och letade efter möjliga kurser i restaurering av rinnande vatten. Av de kurser, som stod till buds, fick vi inte riktigt ut det vi letade efter. Var skulle man kunna hitta en kurs där man skulle kunna fördjupa sitt kunnande ur olika synvinklar, skulle kunna börja planera, pröva på, lära sig via ömsesidig inlärning samt dela med sig av erfarenheterna?
Fiskarnas ålder har betydelse
Fiskarnas ålder kan bestämmas pålitligt med hjälp av fiskarnas förbenade delar såsom fjäll, vingbenet som ligger bakom gällocket samt otoliterna, hörselbenen som ligger i hjärnan.
Stoppa jättegröe!
Jättegröe (Glyceria maxima) är en 1–2,5 meter hög mångårig gräsväxt, som växer som vidsträckta ljusgröna ofta till hälften flytande bestånd vid vattendragens stränder. Den invasiva arten konkurrerar ut de ursprungliga strandväxterna och den har inga naturliga fiender eller konkurrenter, vilket gör det möjligt att spridas effektivt.
Med käpptest och glastest är det lättare att känna igen blågröna alger
Blågröna alger eller cyanobakterier är mikroskopiska organismer, som likt växterna assimilerar och de förekommer naturligt i vattendragen. Övergödningen och varmt väder gynnar ändå en ökad förekomst av blågröna alger, vilket kan förorsaka massförekomster som stör rekreations- och nyttoanvändningen av vattnet. Massförekomsterna kallas också algblomningar. En del av de blågröna algerna är giftiga.
På tur med en glesbygdsvattenrådgivare
Man har utfört avloppsvattenrådgivning till glesbygden i Västra Nyland allt sedan år 2009. Rådgivning görs mångsidigt som e-post- och telefonrådgivning samt vid rådgivningspunkter eller genom besök på fastigheterna. Vid rådgivningen berättar man om behandlingen av glesbygdens avloppsvatten bl.a. om olika avloppsvattensystem samt om lagstiftningens krav. Rådgivningen är alltid opartisk och gratis. Rådgivningens målsättning är, att till de boende och stugfolket ge behövliga råd för en ändamålsenlig behandling av avloppsvattnet.
