LUVYs forsknings- och restaureringsberättelser
LUVYs forskningsberättelser
LUVYs forskare och fältmästare gör provtagningsfärder i olika delar av Västra Nyland, där målet är yt- och grundvatten, sjöar åar och havsområdena. Våra fältmästare, som länge jobbat i branschen, känner till många sådana avkrokar i våra vattendrag, dit inte alla av oss någonsin kommer. I terrängen är man ofta i ösregn och även under den strängaste köldperioden, men ibland också i solsken. Ibland kan den perfekta morgonsolen, som stiger över diset i den spegelblanka sjön, som omges av höstens granna färger stanna i minnet för en lång tid! Ett landskapskontor när det är som bäst!
Oftast görs färderna på de större sjöarna med hjälp av en motorbåt, men till de mest avlägsna träsken kommer man endast genom att släpa med sig en kanot genom skogen. De mest erfarna provtagarna har en hel del knep och kännedom om bommar som stänger av skogsvägarna och om de bästa rutterna till de mera etablerade provtagningsplatserna. De yngre försöker lära sig av de äldre – och om lärdomen inte annars går fram så åtminstone lär man sig via försök och misstag. Säkerheten kommer naturligtvis alltid i första hand. Vi har också många fina samarbetspartners i de lokala innevånarna, med vilkas hjälp provtagningarna oftast lyckas på ett smidigt sätt.
Våra forskare har i sina hemliga kistor även legendariska fiskehistorier. Dessa och övriga historier i anknytning till LUVYs vattendragsundersökningar vill vi föra fram med denna kollektion av forskningshistorier. Välkommen och läsa!
Berättelsesamlingen utökas sakta men säkert och nya berättelser publiceras också i LUVYs nyhetsbrev (man kan för övrigt prenumerera på nyhetsbrevet exempelvis i nedre kanten på sidan). Till den här sidan är det alltså lämpligt att återkomma!
Vattendragsrestaureringar i Västra Nyland
LUVY har sedan länge förverkligat vattendragsrestaureringar i Västra Nyland och under de senaste åren har takten bara ökat. Restaureringar har främst gjorts i anslutning till större projekt på avrinningsområdesnivå, såsom Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt och Sjundeå å 2030 -projektet. Inom dessa projekt har man framför allt gjort vattenskyddsinriktade våtmarker samt restaureringar av strömmande vatten. På forsknings- och forskningsberättelser huvudsidans karta kan du klicka upp olika restaureringsprojekt, som LUVY har utfört i ditt närområde och där läsa mera om förverkligandet av dessa.
Förutom LUVY, verkar en stor mängd andra aktörer som utför restaureringar i Västra Nyland såsom traditionellt de lokala sjöföreningarna och delägarlagen samt till exempel Virho, WWF och kommunernas egna projekt. Läs mera om de olika operatörerna under rubriken Vattendragsrestaureringsnätverk.
Vad är det för nytta med öppet vattendata?
Öppet data kan i bästa fall producera nytt data, nya tjänster samt välfärd. Data som man erhåller gratis främjar forskningen och kan öka innovation och administrationens transparens.
Grundvattnet – rent dricksvatten under våra fötter
Grundvattnet är en förnybar naturresurs, men att rena grundvatten är en dyr och långsam procedur. Att följa med såväl grundvattnets mängd som kvalitet är därför av största vikt för att säkra ett rent grund- och dricksvatten även i framtiden.
Från plankdamm till naturenlig fors
I Vihtijoki vid Haimoo by låg en gammal överflödesdamm, som upprätthölls av en dikningssammanslutning, och som fungerade som ett nästan fullständigt vandringshinder för fisk och vattenlevande organismer som försökte ta sig uppströms. Det fanns planer på att restaurera den av träplankor uppbyggda dammen redan i början av 2000-talet, men projektet fullbordades inte. Underlättande av fiskarnas rörelser togs upp på nytt som ett led i det landsomfattande projektet FRESHABIT LIFE IP, där vattendragsrestaureringar och avlägsnande av vandringshinder förverkligas för laxfiskarna och flodpärlmusslorna i Karisåns vattendragssystems område.
Kartering av flodpärlmusslor
I Svartån lever en speciell djurart som kan leva i över hundra år, till och med 200 år. Det är fråga om flodpärlmusslan. Det finns uppskattningsvis några tusen flodpärlmusslor kvar i Svartån.
Strömningsmätningar vintertid
Strömningsmätningarna är en del av den landsomfattande hydrologiska underökningen och de utförs vid olika flödessituationer allt från översvämning till torra perioder för att få pålitliga uppgifter från vattendragen till hjälp för den hydrologiska uppföljningen, där man bestämmer fårans flöde som tidsserier utgående från vattenståndsobservationer och med hjälp av den så kallade avbördningskurvan.
Effekterna av uppehåll i syresättningen undersöks i Hormajärvi sjö
Hormajärvi sjö i Lojo är en sjö med klart vatten och den är påverkad av grundvatten. I den nationella sjötypsklassificeringen klassas den att höra till sjötypen små eller medelstora sjöar med lite humus. Övergödningen, som pågått i årtionden och som lett till ökade blågrönalgblomningar och grumling av vattnet, stör rekreationsanvändningen av sjön. Dessutom inskränker övergödningen på den utrotningshotade och fridlysta arten spädnajas levnadsutrymme. I den senaste, år 2013 publicerade klassificeringen av ytvattnens ekologiska status klassades Hormajärvis tillstånd som måttligt.
Fiskens genomfart reds ut vid dammen i Pickalaån
Inverkan från Pickala regleringsdamm på fiskens genomfart i Sjundeå å, har diskuterats redan i några tiotals år. Den har i synnerhet antagits förhindra stigning av den starkt hotade havsöringen i Sjundeå å och på så sätt stört öringsbeståndets utveckling. På hösten stiger eventuellt också älvsik i Sjundeå å. Det finns fortfarande behov att bevara Pickala regleringsdamm, men planen är att regleringsdammens utnyttjande ska utvecklas så, att fisken bättre ska kunna vandra från havet upp i ån. För att utveckla regleringspraxis, behövs information om dammens nuvarande inverkan på fiskens rörelser.
Glesbygdens avloppsvattenprojekt har gett råd till åtgärder till över 8000 fastigheter
Under åren 2009–2020 har avloppsrådgivare från LUVYs avloppsvattenprojekt för glesbygden besökt specifikt fastigheter på strand- och grundvattenområden samt tätt bebyggda glesbygdsområden i västra-Nyland för att bedöma förnyelsebehovet och skicket på avloppssystemen. Under åren har över 8000 fastigheter fått råd. De viktigaste uppgifterna för rådgivaren är att ge tips om hur systemets underhåll kan förbättras eller hur man går till väga för att skaffa sig ett helt nytt system.
Kontinuerlig mätning av vattenkvaliteten
Att mäta vattenkvaliteten med hjälp av kontinuerligt mätande apparatur är speciellt bra, då man undersöker kortvariga variationer i vattenkvaliteten, men dessutom är det möjligt, att utöver detta även undersöka långvarigare trender. Inom Sjundeå å har man för avsikt att granska den tidsmässiga variationen i den belastningen med näringsämnen och fast substans, som når Finska viken, belastningens dynamik samt effekterna av restaureringsåtgärderna. För att förbättra tillståndet i vattendraget har man redan gjort och planerat olika åtgärder. Som exempel kan nämnas byggandet av våtmarker, restaureringsplaner för källsjöarna och försök med strukturkalk på åkrar.
Forskningsberättelse från Svartån
Antalet flodpärlmusslor i Karisåns vattendrag har radikalt minskat och det förutspås att populationen snart kommer att dö ut, utan aktiva räddningsåtgärder. Målet med de åtgärder som genomförs i Karisåns vattendrag är att rädda flodpärlmusslan från utrotning, samt att förbättra dess livs- och förökningsmöjligheter.
