FORSKNING

Vattenkvaliteten i Mörtträsk har undersökts i samband med olika försurningsundersökningar på uppdrag av Ingå kommun på våren 1983, november 1984 och 1985 (Lönnqvist & Helminen 1985) och under höstarna 1990-1996. Undersökningen av vattenkvaliteten upprepades i september 2013. Analyser som gjordes var bl.a. pH,aluminium, sulfat, konduktivitet och färgvärde samt år 2013 bl.a. syrehalten och totalfosforhalten.

UPPFÖLJNING AV VATTENKVALITETEN

Syre i vattnet

Syrehalten i vattnet har enbdast undersökts i september 2013 och då var syrehalten  i närheten av bottnen mycket låg, 0,5 mg/l.

Frodighet

Mörtträsk har utgående från näringsnivån  förblivit jkarg i 30 år, trots att  närsaltahalterna  på hösten 1985 var av någon anledning högre än vid de övriga  provtillfällena.

Vattenkvaliteten i övrigt

Mörtträsk har varit och är ännu en sjö med klart vatten (siktdjupet var 2,9 m i september 2013), en aning sur och med en lindrig påverkan av humus. På hösten 2013 var de uppmätta järn- och manganhalterna låga.

I miljöförvaltningens algregister finns en massförekomst av blågröna alger rapporterad år 1999.

BIOLOGISK UPPFÖLJNING

Plankton och växlighet

 

Bottendjur

 

Fiskbeståndet

Fiskarter som förekommer inom Raseborgs ås vattendragsområde är gädda, abborre och id.

  
Ändringar i sjöns tillstånd

Vattenkvalitetan i Mörtträsk har på basen av de uppmätta parametrarna förblivit förvånansvärt  oförändrad under de senaste 30 åren. Den klaraste  förändringen är den kemiska syreförbrukningen,  som så småningom vuxit:  i maj 1983 uppmättes 1,8 mg O2 /l, i september 2013 var värdet 7,8 mg O2 /l. Däremot har pH värdet, alkaliniteten och närsaltshalterna ändrat mycket lite. Sjöns problem kan emellertid vara det, att syret tar slut eller minskar  i djupvattnet i slutet av sommaren och slutet av vintern.

Uppföljning

Det kan rekommenderas  att följa med vattenkvaliteten i Mörtträsk med 5-10 års mellanrum.