FORSKNING

De första undersökningarna gällande vattenkvaliteten gjordes år 1974, följande prov togs först 1982. Vattnets kvalitet har undersökts från Källträskets utlopp under åren 1991-1995, men den långvarigaste serien har tagits från norra sidan djupa delar, där prov har tagits från år 1993. Antalet prov har varierat från ett prov 2006 till intensivare uppföljningar, där prov har tagits 9 ggr/a. Vanligtvis har syre, kemisk syreförbrukning, näringsämnen (fosfor och kväve i olika former) samt alkalinintet, pH, järn, grumlighet, konduktivitet, klorofyll och färg. Tidvis har även aluminium och bakterier undersökts.

Sjöns bottenfauna har undersökts år 2006 från två observationspunkter och

fiskbestånd har kartlagts i samband med intensivfiske, åtminstone under hösten 2001 (Sirpa Penttilä red. 2002: Uudenmaan järvien tehokalastusprojekti).

Alguppgifterna har erhållits från miljöförvaltningens levähaittarekisteri.

UPPFÖLJNING AV VATTENKVALITETEN

Syre i vattnet

Vattnets syrehalt i djupa bottennära delar har varit svag både sommar och vinter. Situationen har dock varierats under olika år. Speciellt i början av 2000-talet var syrehalten ofta dålig och i mars 2010 var bottenvattnet nästan syrelöst (0,4 mg/l).

Frodighet

På basen av halterna totalfosfor och klorofyll-a är sjön något frodig.

Vattenkvaliteten i övrigt

Observationer om massförekomst av alger har gjort under somliga år. Lite blågröna alger (Anabaena spiroides) observerades i augusti 2006.

BIOLOGISK UPPFÖLJNING

Plankton och växlighet

På basen av växtplankton klassificeras sjön vara av god ekologisk klass.

Bottendjur

Bottenfaunan i Källträsket tyder på frodighet i de djupa delarna (Mettinen, muntligt utlåtande 1.6.2010).

Fiskbeståndet

Under ett intensifierat notfiske som utfördes 2001 var hela fångsten 550 kg. Av fångstens vikt var 77 % mört, 13 % sarv, 6 % braxen, 3 % abborre och 1 % gers. Gäddorna släpptes tillbaka i sjön (Penttilä, red. 2002).

  
Ändringar i sjöns tillstånd

Sjöns eutrofieringsnivå verkar ha blivit bättre jämfört med nivån på 1990-talet och början av 2000-talet. Syrehalten i bottennära vatten blev sämre vid inledningen av 200-talet och har tidvis varit dålig både sommar och vinter. Den kemiska syreförbrukningen och färgtalet har ökat något.

Uppföljning

Källträskets vattenkvalitet har följts upp årligen. Det finns orsak att fortsätta uppföljningen minst två gånger i året.