Kommuner

Huvudsida :: Kommuner :: Ingå :: Sjöar :: Högbensjön :: Forskning

FORSKNING

Första undersökningarna av vattenkvaliteten i Högbensjön gjordes 1966. Följande prov togs 1970, på 1980-talet gjordes undersökningar tre gånger. Fr.o.m. 1996 har vattenkvaliteten följts upp årligen. Under två intensiva år 2003-2004 togs prov 18 gånger i året. Proven har i huvudsak tagits från Bonäsuddens djupa delar. Vanligtvis har syre, kemisk syreförbrukning, näringsämnen (fosfor och kväve i olika former) samt alkalinitet, pH, järn, grumlighet, konduktivitet, klorofyll och färg undersökts. I projektet för bekämpning av syrebrist togs prov också från andra punkter 2004. Vattenkvaliteten i diken som rinner till sjön har undersökts 1999.

Sjöns fiskbestånd har kartlagts i samband med intensivfisken, som har utförts fr.o.m. 1997 (Sirpa Penttilä toim. 2002: Uudenmaan järvien tehokalastusprojekti). Högbensjön var också med i ett projekt som redde ut följder av fiskdöd (Olin ja Ruuhijärvi (toim.) 2005: Kalakuolemien vaikutusten seurantatutkimus 2003-2004). Då utfördes provfiske med nät på sjön.

Uppgifterna om algerna har erhållits från miljöförvaltningens levähaittarekisteri. Undersökningar av djurplankton gjordes i samband med uppföljningen av följderna av fiskdöden (Olin ja Ruuhijärvi (toim.) 2005)

UPPFÖLJNING AV VATTENKVALITETEN

Syre i vattnet

Speciellt under vintrarna är syresituationen svag. Sämst hittills har syresituationen varit 2003, när syret i sjön var i praktiken slut i hela vattenmassan. I bottennära vatten har syresituationen ofta varit svag även under sommarens skiktningsperioder.

Frodighet

På basen av total fosforhalt och klorofyll-a är sjön mycket frodig.

Vattenkvaliteten i övrigt

Högbensjön har under senare år haft upprepade algblomningar några gånger under sommaren. Blomningarna har varit ymniga endast sporadiskt.

BIOLOGISK UPPFÖLJNING 

Plankton och växlighet

På basen av växtplankton klassificeras sjön till nöjaktig ekologisk klass. Enligt undersökningarna 2003 är det knappt om djurplankton.

Bottendjur

 

Fiskbeståndet

Notfångsten 1997-2001 bestod i huvudsak av mörtfiskar, speciellt mört. Syrebristen vintern 2003 orsakade omfattande fiskdöd. Gös och löja gick tillbaka kraftigt eller t.o.m. försvann. Mörtens och braxens andel av notfångsten öka mest i proportion efter syrebristen. Detta tyder på att dessa arter har klarat syrebristen bra och förökat sig kraftigt (Olin ja Ruuhijärvi 2005).

  
Ändringar i sjöns tillstånd

På basen av den totala fosforhalten verkar det som om sjöns frodighet skulle ha minskat något under 2000-talet. Klorofyll-a-halten som beskriver mängden växtplankton har däremot höjts något. Syrehalten nära botten har varit dålig redan från 1970-talet. De syrelösa perioderna har under 2000-talet räckt som värst i månader. Lika täckande mätningsresultat saknas dock från tidigare år. Volymen syrelöst vatten har dock ökat. Den kemiska syreförbrukningen och färgtalet har stigit under 200-talet, vilken kan bero på tillrinningar orsakade av de milda vintrarna. Fiskbeståndet har blivit mer mörtdominerat, delvis beroende på den fiskdöd som orsakats av syrebrist.

Uppföljning

Vattenkvaliteten i Högbensjön har följts upp årligen. Det finns orsak att fortsätta uppföljningen minst två ggr/a