FORSKNING

Vattenkvaliteten i Djupträsk har undersökts åren 1985 (Lönnqvist & Helminen 1985), 1995 och 2013. Man har bl.a. analyserat syre, närsalter och med surhet och humusrelaterade vattenegenskaper. I juli 1997 har man observerat en kraftig massförekomst av blågröna alger  i Djupträsk.

UPPFÖLJNING AV VATTENKVALITETEN

Syre i vattnet

Syret har varit slut i djupvattnet vid de två provtagningstillfällena, vintern 1995 och hösten 2013. I september 2013 var syrehalten på 4,5 m djup endast 0,1 mg/l.

Frodighet

Djupträsk kan på basen av de senaste (2013) analyserna av totalnärsaltshalterna klassificeras som en karg sjö (totalfosfor 8 µg/l och totalkväve 400 µg/l).

Vattenkvaliteten i övrigt

På basen av vattendata från år  2013 skulle tillståndet i Djupträska klassas som rätt bra  om inte syret  varit nästan slut i djupvattnet. Närsaltshalterna indikerar kargt vatten, vattnet uppvisade en viss iinverkan från humus, men pH värdet var bra och järn- och manganhalterna var normala.

BIOLOGISK UPPFÖLJNING 

Plankton och växlighet

 

Bottendjur

 

Fiskbeståndet

Fiskarter som förekommer inom Ingarskila åns tillrinningsområde är abborre, gädda, lake, havsöring, litet neijonöga, vimba, mört, id och flodkräfta.

  
Ändringar i sjöns tillstånd

De största förändringarna i sjöns vattenkvalitet under de gångna 28 åren var de sänkta värdena för konduktivitet (7 → 4,7 mS/m),totalkväve (540 → 400 µg/l) och totalfosfor (14 → 8 µg/l) samt den ökande kemiska syreförbrulningen (8,7 → 16 mg O2/l), vilket innebär att att halterna av oorgansiaska salter och näringsnivån har sjunkit medan påverkan av humus har ökat.

Uppföljning

Det skulle vara bra att undersöka Djupträskets vattenkvalitet med 5-10 års intervaller.